Medianlön i Sverige: vad du tjänar och vad du kan begära

Varför du ska bry dig om medianen, inte genomsnittet

De flesta som ska förhandla lön googlar "genomsnittslön Sverige", ser den siffran och känner sig plötsligt underbetalda. Problemet är att genomsnittet är fel mått att jämföra sig med. Det dras upp av en liten grupp med väldigt höga löner, och för de allra flesta ligger den verkliga, typiska lönen tydligt lägre. Måttet du vill ha heter medianlön, och det är den siffra som faktiskt beskriver mitten av arbetsmarknaden.

Skillnaden är inte akademisk. Den avgör om du går in i lönesamtalet med en realistisk bild eller med en siffra som gör att du känner dig lurad utan anledning. Här är vad statistiken säger, uppdelat per sektor, och hur du översätter den till ett konkret krav.

Medianlön och medellön är inte samma sak

Enligt SCB var medianlönen i Sverige 38 300 kronor i månaden 2025. Medianen är den mittersta lönen: sortera alla löntagare från lägst till högst och plocka personen precis i mitten. Hälften tjänar mer, hälften mindre.

Medellönen, alltså det aritmetiska genomsnittet, låg samtidigt på 42 900 kronor enligt samma SCB-statistik. Gapet på 4 600 kronor mellan SCB:s median och medellön uppstår för att ett mindre antal höginkomsttagare drar upp snittet. När en chef tjänar 150 000 kronor påverkar det medellönen kraftigt men medianen inte alls. Därför beskriver Ekonomifakta medianen som ett mer rättvisande mått på vad en vanlig löntagare får.

Ett exempel gör det tydligt: i ett rum med nio undersköterskor och en vd är genomsnittslönen hög, men medianen ligger kvar där undersköterskorna faktiskt är. Det är samma effekt som gör att svensk genomsnittslön alltid ser lite högre ut än vad folk känner igen från sitt eget lönebesked.

Så ser medianlönen ut per sektor 2025

Här blir siffrorna användbara. SCB delar upp lönestrukturstatistiken efter sektor, och skillnaderna är stora. Alla siffror nedan är medianlöner för 2025, redovisade för kvinnor respektive män eftersom SCB rapporterar dem så.

Bland privatanställda tjänstemän var medianlönen 44 400 kronor för kvinnor och 51 700 kronor för män enligt SCB. Det är den grupp som ligger högst. Privatanställda arbetare låg lägst, med 30 800 kronor för kvinnor och 34 900 kronor för män.

I offentlig sektor var bilden mer sammanpressad. SCB anger att statligt anställda hade en medianlön på 42 000 kronor för kvinnor och 45 000 kronor för män, medan regionanställda låg på 40 400 respektive 45 100 kronor. Kommunalt anställda hade lägst medianlön inom det offentliga, med 35 700 kronor för kvinnor och 35 600 kronor för män, en av få grupper där kvinnor och män ligger nästan lika.

Sett över hela ekonomin var medianlönen bland privatanställda 38 500 kronor och bland offentligt anställda 37 900 kronor 2025, enligt SCB. Uppdelat på kön var medianen 36 800 kronor för kvinnor och 39 900 kronor för män. Skillnaden mellan sektorerna är alltså långt större än skillnaden mellan privat och offentligt totalt sett, och den grupp du tillhör påverkar din referenspunkt mer än något annat.

Lönespridningen: därför säger ett enda tal så lite

Även medianen döljer mycket, för inom varje sektor är spridningen enorm. SCB mäter detta som kvoten mellan den 90:e och den 10:e percentilen, och för hela ekonomin var den kvoten 2,20 år 2025. Med andra ord tjänade den tiondel som ligger högst 2,2 gånger så mycket som den tiondel som ligger lägst.

Bland privatanställda tjänstemän är spridningen störst. Där låg lönen vid den 90:e percentilen på 78 000 kronor i månaden 2025 medan den 10:e percentilen låg på 33 100 kronor, enligt SCB. Bland privatanställda arbetare är avståndet mycket mindre: 43 300 kronor vid 90:e percentilen och 26 400 kronor vid den 10:e.

Slutsatsen av det här är enkel. Om du jobbar som tjänsteman i privat sektor säger medianen på 44 400 eller 51 700 kronor bara var mitten går. Två personer med samma titel och samma antal år kan ligga 20 000 kronor isär, och båda kan ha "rätt" enligt statistiken. Det är just det utrymmet du förhandlar i.

Vad du faktiskt kan begära vid lönerevisionen

Den svenska lönebildningen har en inbyggd riktlinje som heter märket. Det sätts av industrins parter och blir norm för resten av arbetsmarknaden. Enligt Medlingsinstitutets årsrapport landade industriavtalet 2023 på ett värde om 6,4 procent fördelat över två år, med 3,4 procent för 2025 och 3,0 procent för 2026.

Det betyder att den påse pengar som fördelas vid en normal lönerevision 2025 låg runt 3,4 procent för branschen som helhet. Medlingsinstitutet redovisar också att de faktiska löneökningarna 2025 preliminärt blev 3,6 procent totalt, med 3,5 procent i privat sektor och 3,4 procent i offentlig. Ligger ditt påslag i den storleksordningen följer du bara märket. Vill du röra dig uppåt i fördelningen behöver du argumentera för mer än så, och det kräver att du kan visa varför just du hör hemma över medianen.

Här kommer facken in. Unionen bygger sin lönestatistik på uppgifter från omkring 280 000 medlemmar och delar in den i över 300 yrken. Enligt Unionen låg medianlönen för privatanställda tjänstemän runt 40 000 kronor 2025, och deras marknadslönestatistik är gjord just för att du ska hitta ditt eget yrke och din egen ålder inför ett lönesamtal. Är du med i ett fackförbund har du alltså tillgång till betydligt mer finkornig data än den offentliga statistiken.

Räkneexempel: så räknar du på ditt eget läge

Ta Johan, privatanställd systemutvecklare i Malmö, alltså tjänsteman i privat sektor. Han tjänar 46 000 kronor i månaden och undrar om det är lågt.

Steg ett är att hitta rätt referenspunkt. SCB:s medianlön för privatanställda manliga tjänstemän var 51 700 kronor 2025. Johan ligger alltså 5 700 kronor under medianen för sin grupp, vilket motsvarar ungefär 11 procent.

Steg två är att räkna på lönerevisionen. Om Johan bara får märket på 3,4 procent enligt Medlingsinstitutet blir påslaget 46 000 gånger 0,034, alltså 1 564 kronor. Ny lön: 47 564 kronor. Han närmar sig medianen men är fortfarande cirka 4 100 kronor under den.

Steg tre är att sätta ett mål. För att nå medianen på 51 700 kronor i ett enda samtal skulle Johan behöva ett påslag på cirka 12 procent, vilket sällan är realistiskt vid en ordinarie revision. Ett rimligare upplägg är att be om mer än märket, säg 5 till 6 procent med en tydlig motivering, och komma överens med chefen om en plan för att stänga gapet över två revisioner. Alternativet, som ofta ger störst hopp, är ett jobbyte, eftersom Johan då förhandlar från noll och kan sikta mot den övre delen av spridningen där 90:e percentilen låg på 78 000 kronor enligt SCB.

Poängen med exemplet är inte siffrorna i sig utan metoden: hitta din grupps median hos SCB, mät gapet, jämför med vad märket ger automatiskt och bestäm om du ska förhandla, byta jobb eller bådadera.

Så använder du siffrorna i praktiken

Börja alltid med rätt jämförelsegrupp. Ett genomsnitt för hela Sverige är nästan värdelöst i ett lönesamtal, medan SCB:s median för din sektor är en siffra din chef inte kan avfärda. Använd SCB:s lönesök för att hitta den, komplettera med Unionens eller ditt eget förbunds statistik för ditt yrke och din ålder, och notera var medianen ligger och hur bred spridningen är.

Gå sedan in i samtalet med två tal i huvudet: medianen för din grupp och märket för året. Ligger du under medianen har du ett sakligt argument för mer än märket. Ligger du redan över den behöver du bygga din begäran på resultat och ansvar snarare än på statistik. Oavsett vilket är du betjänt av att veta skillnaden mellan median och genomsnitt, för det är den skillnaden som avgör om din utgångspunkt är realistisk eller inbillad.

När du väl vet var du står blir nästa steg att paketera det. Ett tydligt cv och en ansökan som visar just de resultat som motiverar en lön över medianen gör argumentet konkret, och det är där ett verktyg som Laddro hjälper dig att formulera bidraget i siffror i stället för i floskler.